Ränta på ränta – grundprincipen
Med enkel ränta tjänar du ränta bara på det ursprungliga beloppet. Sätter du in 10 000 kr till 5 % får du 500 kr i ränta varje år — i evigheter.
Med ränta på ränta tjänar du ränta även på den ränta du redan tjänat. Det första året får du 500 kr. Andra året får du ränta på 10 500 kr → 525 kr. Tredje året på 11 025 kr → 551 kr. Och så vidare. Beloppet växer exponentiellt, inte linjärt.
Formeln för ränta på ränta
Den matematiska formeln är:
Slutbelopp = Startbelopp × (1 + ränta)^år
Exempel: 10 000 kr × (1 + 0,07)^20 = 10 000 × 3,87 = 38 700 kr efter 20 år.
Med månatligt sparande blir formeln något mer komplex, men resultatet drivs av samma princip — varje insättning börjar omedelbart generera egen avkastning.
Regel om 72: Vill du veta hur många år det tar att fördubbla ett belopp? Dela 72 med räntesatsen. Vid 7 % ränta fördubblas pengarna på ~10 år. Vid 4 % tar det 18 år. Vid 10 % tar det 7 år.
Räkneexempel – 1 000 kr/månad i 30 år
Du sätter in 1 000 kr/månad på ett ISK-konto och får i snitt 7 % årlig avkastning. Efter 30 år har du:
- Egen insättning totalt: 1 000 × 12 × 30 = 360 000 kr
- Avkastning (ränta på ränta): ~860 000 kr
- Totalt sparkapital: ~1 220 000 kr
Du har själv satt in 360 000 kr — men avkastningen är mer än dubbelt så stor som dina egna insättningar. Det är ränta-på-ränta-effekten i kortform.
Räkneexempel – varför tidigt sparande slår sent
Två vänner, Anna och Björn, ska båda gå i pension vid 65.
- Anna börjar spara 2 000 kr/mån vid 25 och slutar vid 35. Hon sparar bara i 10 år — totalt 240 000 kr egen insättning.
- Björn väntar och börjar vid 35, sparar 2 000 kr/mån fram till 65. Han sparar i 30 år — totalt 720 000 kr egen insättning.
Vid 7 % avkastning blir resultatet vid 65 års ålder:
- Anna: ~2,4 miljoner kr (insatt 240 000, växt i 30 år efter sista insättningen)
- Björn: ~2,3 miljoner kr (insatt 720 000, men inte lika lång tillväxttid)
Anna sparade en tredjedel av Björns belopp och fick ändå mer. Tio år tidigare start var värt 480 000 kr i extra insättning.
Sensmoral: Tiden är den viktigaste variabeln, inte beloppet. Börja spara så tidigt du kan — även små belopp.
Vad påverkar ränta på ränta-effekten?
- Tid. Den klart viktigaste variabeln. Effekten är exponentiell — varje extra år ger oproportionerligt mycket mer.
- Räntesats / avkastning. Skillnaden mellan 5 % och 8 % verkar liten men blir enorm över 30 år. 10 000 kr blir 43 200 kr vid 5 % och 100 600 kr vid 8 % efter 30 år.
- Insättningsfrekvens. Månadsvis insättning ger mer än årsvis, eftersom varje krona börjar generera avkastning tidigare.
- Avgifter. En fondavgift på 1 %/år kan sänka slutbeloppet med 20–30 % över en spartid på 30 år. Indexfonder med låga avgifter (under 0,2 %) maximerar effekten.
- Skatt. ISK med 0,888 % schablonskatt (2026) är vanligtvis bättre än depåkonto med 30 % kapitalvinstskatt, om du har en avkastning över ungefär 3 %.
Tabell – så växer 1 000 kr/månad över tid
| Spartid | Egen insättning | Slutbelopp vid 7 % |
|---|---|---|
| 10 år | 120 000 kr | 172 800 kr |
| 20 år | 240 000 kr | 520 900 kr |
| 30 år | 360 000 kr | 1 220 000 kr |
| 40 år | 480 000 kr | 2 640 000 kr |
Vanliga misstag
- Att vänta med att börja spara. "Jag börjar när jag tjänar mer" — men varje år du väntar kostar exponentiellt mycket vid pensionen.
- Att ta ut pengar mellan åren. Bryter ränta på ränta-cykeln. Sätt in på ett konto du inte rör (gärna ISK).
- Att jaga snabba avkastningar. Hög volatilitet drar ner medianavkastningen — stabila indexfonder slår oftast aktiv förvaltning över 20+ år.
- Glömma inflationen. Sätter du in på sparkonto med 0,5 % ränta och inflationen är 2 % förlorar du köpkraft varje år. Aktier behövs för att slå inflationen på lång sikt.
Räkna ut ditt eget sparmål
Skriv in månadsbelopp, antal år och förväntad avkastning — se exakt hur pengarna växer med ränta på ränta.
Öppna ränta-på-ränta-kalkylatorn →